Igår tog jag studenten!(!!!!!!!!!) Och jag vet att ingen människa är oövervinnerlig eller odödlig, men igår då var alla studenter det. Jag har skrikit bort rösten, bokstavligt talat. Jag har dansat på ett flak tillsammans med min underbara klass som gett mig så många minnen för livet, och inte bara minnen utan vänner också. Går egentligen inte att beskriva gårdagen, den känns så surrealistisk, som att den aldrig hänt? Samtidigt så tomt, nu är jag klar liksom.

 

Den känslomässiga karusellen inom mig har inte stannat, men jag har faktiskt tagit studenten. Fyfan vad jag är bra.